Någon?

Borderlinen sprutar ur mig. Tiotusen känslor på samma gång. Får inte ordning på någonting.
Vet inte vart jag ska börja med att reda upp känlsoknutarna, de är för många och osynliga.
Behöver någon att prata med, fastän jag inte vet vart jag ska säga.

E
. behöver dig, du som kan läsa mig bättre än någon annan. Ljuslösa konversationen och blickar.

Känslan att skada mig är större än någonsin. Mina ljudlösa skrik på hjälp.
Men jag kan inte. Det går inte. Funderar på piller och alkohol.
Några dagar på sjukhus kanske hjälper?
Fan vad är det jag tänker egentligen. Bajsunge.
Kanske gör några dagar på psyk en skillnad?
Så jävla lost är jag väl ändå inte?
Jo det är jag.

Oh the little pieces
fallen, shatterd.


To small to matter
but big enough to cut me
in many little pieces.


... and i breathe no more

Hjälp mig, vad ska jag göra?

Kommentarer
Postat av: mamma

Du ska Leva! Kan du inte komma hem ett tag?

2010-09-27 @ 16:08:53
Postat av: Annika

sis, vi e gaaaaaalet lika!

exakt sådär känner ja med just nu!

speciellt "Känslan att skada mig är större än någonsin"



<33

2010-09-27 @ 22:28:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0