Totalt störd i alptopparna.

Fan vad jag hatar datorer utan Adobe Flash. Man kan ju inte ens kolla youtube!!! Grrrr..

Turbulenta dagar är det, sedan jag blev utsläppt från ja, psyk.
Det hela började innan jul med panikångest. Jag gjorde slut med min pojkvän (yes, jag hade en pojkvän) Vi var inte ihop speciellt länge och att vi överhuvetaget var ett fixpar fick jag veta när han pratade i telefon med sin mamma... Kul lix.
IAF! Under en kväll med tusen kilo panikångest gjorde jag slut.
Och det gick vidare från där. Från doktorn fick jag benzo utskrivet. Och som vi alla vet har jag och benzo + alkohol ett mycket labilt förhållande.
Annorlunda var det inte den här gången heller. Massa benzo, massa alkohol.
Jag vaknar upp med cuttade lår och går till jobbet som en zombie.
Jag kunde inte äta och spydde upp allt jag fick i mig. Det enda som kunde stanna nere var saltapinnar.
Arbetskamrater började kommentera att jag blivit så smal... Vilket jag inte hade märkt.
Var hos läkaren för magen, fick en massa infusion osv. Tabletter, men spydde iaf.
Sedan hände det något som inte fick hända; jag vaknar upp i min säng där mitt lakan är full av blod.
Jag och min rumskamrat Andreas gick till läkaren för att sy ihop mig. Men det gick inte, för såren hade rean börjat läka.
Istället fick jag åka privattaxi (ambulans) till sjukhuset i Zams. Fullpumpad med benzo från kvällen innan.
Mitt lår med över 250 snitt blir omlagt och jag sover som en stock.
Vaknar upp, ser ubbelt undrar vart fan jag är och ser kanylen i min arm, och fattar aha, sjukhus.
Tydligen hade jag t o m packat en väska med saker.
Från sjukhuset minns jag inte så mycket, förutom att hon som låg brevi mig var snäll och ibland ringer hon mig.
Från sjukhuset i Zams blir jag skickar till psyk i Hall me diagnosen:
Posttraumatisk stress synrom (gammal diagnos) ätstörningar, destruktivtbeteende, intox med alkoholmissbruk, cannabismissbruk och borderline.
Jag var i Hall ca 2 veckor eller något... Träffade massa goa människor. Och sedan fanns ju det en som man störde sig skitmycket på....
Jag återupptog kontaktet med mitt ex, men han kunde inte riktigt förlåta mig.. Och sedan, vem fan vill vara ihop med en psykobrud?
Jag pratade med René, han ville hälsa på men kunde inte pga jobbet.

Allt var bara kaos och jag ville därifrån.
Så då spelar man teater. Ler, skrattar och ljuger.

Sjukskriven och störd. Första kvällen i Obergurgl efter min sjukhusbravad var det tillbaka med att röka på, supa, knapra piller.

Och där är jag nu.
Det enda som har ändrats är att jag inte röker på mer, har långt röbrunt hår och kan snart ha storlek 32.

Totalt störd i alptopparna.




Kommentarer
Postat av: Lina

<3

när du kommer hem skläpper inte jag dig, bara så du vet!

2010-03-30 @ 21:12:31
Postat av: sis

herrejävlar va händer me dig sis? :O



man blev ju typ värsta orolig när man läste detta nu ju :O



du ska inte må så D: de e ju inte bra D:

aja love yaa <33

2010-04-02 @ 21:46:33
Postat av: Emelie

shit gumma vad händer? saknar dig,.. <3

2010-04-16 @ 12:36:36
URL: http://improveme.se/sehlstedt

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0