Kent

Sitter här i mitt rum och lyssnar på Kent - Röd.
Mina känslor speglas i melodierna, i texterna. Och jag tänker tillbaka på den tiden då jag hatade Kent. Och sedan på E. som skickade Utan dina andetag till mig. Och jag förälskades.
Jag tror jag vet varför jag inte klarade av Kent förut. Varför jag hatade dom.
Jag var rädd för all känslor.
Men E. visade mig att hur man flyger till musiken. Hur man i Kents melodier flyger högt över alla höghus av betong och murar med elstängsel.
Tack, E. Jag älskar dig.

Som det strålar från ditt hjärta
Som en motorväg av ljus
Genom hålet i mitt hjärta
Kommer räddningen till slut
Genom hålet i mitt hjärta



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0